Idag är temat självledarskap. Satt och bläddrade i en skrivbok. Insåg att jag har samlat på min en skrivutmaning med 12 skrivövningar med syftet att öka välbefinnandet. Alltså leda sig själv till ett bättre mående. Varje skrivövning har ett tema med ett antal reflektionsfrågor. Denna gången tänker jag skriva om Meningen med livet på kort och lång sikt, min utvecklingspotential och vilka nya situationer som skapar mening.
Meningen på kort sikt
Att fundera om meningen med livet har säkert alla gjort någon gång. Meningen på kort sikt handlar om återhämtning, existentiellt välbefinnande och glädje. Genom att vara fokuserad på nuet ökar möjligheterna att skapa mening i vardagen. En sak som jag försöker ha fokus på är att leva i nuet och uppskatta de små segrarna jag gör. Människan mår bra av att göra goda gärningar för andra eftersom det skapar känslan av samhörighet. Mitt bidrag vad det gäller goda gärningar innefattar mitt ideella arbetet jag gör för personer mer psykisk ohälsa. Uppleva positiva känslor är nog det som jag har svårast för. Mitt sinne är ofta melankoliskt vilket gör att glädje, tacksamhet och hopp har svårt att bryta sig igenom mitt sinnes lag.
Meningen på lång sikt
En mening med livet på lång sikt är något jag inte har känt tidigare i mitt liv. Idag börjar jag se små saker som händer. Små saker som faktiskt skapa tillfredsställelse hos mig. Vägen hit är belöningen av mina livsval och handlingar. Att jag tidigt i livet tog ett beslut om att jag aldrig ska ångra något jag gjort eller inte gjort. Tänk-om mentaliteten är inget som faller mig i smaken. Det jag anser är viktigt för att skapa en mening i livet på lång sikt är att jag tar ansvar för mitt liv och mina handlingar, kunna skapa en känsla av sammanhang samt att jag lever efter sina värderingar.
Utvecklingspotential
Vad behöver jag för att hitta en mening med livet på kort och lång sikt? På kort sikt behöver jag definitivt bli bättre att se små positiva saker i mitt liv. Våga ge positiva känslor utrymme. Intala mig att det inte är lika med döden om jag blir sviken. Jag vet var rädslan har sitt ursprung även om det är långt ifrån relevant i dag. På lång sikt behöver jag skapa en känsla av sammanhang – KASAM. Det innebär att jag behöver ha en grundläggande tillit till att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. Något som den absolut inte har varit tidigare.
Reflektion
Om jag arbetar med att se små positiva saker i tillvaron, övar på att känna tacksamhet och tillit borde det resultera i en ökad känsla av sammanhang. Vad är det som gör att jag kliver ur sängen varje morgon? Hur ser mitt Varför ut? Detta är frågor som jag inte har några svar på idag. Kommer aldrig hitta det rätta svaret. Tror nämligen att svaren är i en ständig förändringsprocess.
Lämna ett svar