Veckans tre v 14

Då är söndagen här och mitt inlägg veckans tre ska skrivas. Stormen Dave härjar utanför fönstret och jag är tacksam att vi kom hem. Ja … vi har trotsat alla varningar. Resan till Göteborg var händelserik och många gånger rent av farlig.

Medveten närvaro

Det är många år sedan jag tränade medveten närvaro. Något som jag försöker ta upp igen. Jag behöver öva på att inte reagera på mina tankar och känslor, kunna lägga alla katastroftankar på hyllan för att må bättre. Är så evinnerligt trött på bristande energinivå, ångest och hög grad av lågt välmående. Det är svårt att vara i nuet. Det är svårt att undvika att reagera på mina känslor och tankar. Det är svårt att tysta rösten som ständigt vill så frö som drar igång mina negativa tankespiraler. Starten har blivit att lyssna på ljudböcker på ämnet. Hur går de? Så där, men jag jobbar på att vara här i tanke och handling.

close up of hanging decoration with love text
Photo by Gui Salcedo on Pexels.com
Påskfirande

På långfredagen åkte vi till södra Värmland för npgra dagar med god mat, dryck, ungänge och musik. De här sammankomsterna brukar vara jätte trevliga men denna gången blev det annorlunda. En person som inte brukar vara med hade bjudits in. För att göra en lång historia kort så är hen inte välkommen mer. Jag är tuff om jag säger att tillställningen blev försrörd, men det blev inte som vi förväntat oss. Besviken? Inte direkt men tom och det finns mycket att sotera in och reflektera över. Om den personen korsar mina vägar en gång till springer jag så långt bort det bara går.

close up of microphone
Photo by Ahmet Bozkus on Pexels.com
Hemresa

Bilkörningen hem blev ett spännande inslag i påskfirandet tackvare stormen Dave. Det började med att vi fick väja i 90 km för en stor gren som hängde ut över vägbanan. Om den träffat bilen hade framrutan på passagerar sidan fått sig en rejäl smäll. När jag såg på trafikinformationen att vägen som vi skulle åka var avstängd p.g.a. ett träd fallit över vägen valde vi att stanna och äta en pizza. Sedan fick vi köra slalom mellan träd som låg delvis över vägen. Men det som slog alla rekord var när en ställning för vägskyltar blåst omkull över vägbanan. Vi var påväg att blåsa av vägen vid flertalet tillfällen och det låg en och annan takbox i diket. Helt klart den värsta bilresa jag gjort i mitt liv. Hur som helst vi kom hem helskinnade.

rain clouds over forest
Photo by Barış Karagöz on Pexels.com

Nästa vecka är det påsklov men det blir ingen ledighet för mig. Utan på tisdag är det arbete igen.


Upptäck mer från Merikas texter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Välkommen till min blogg. Här kommer du kunna läsa reflektioner om livet i stort och smått. Jag hämtar inspiration från min vardag som Socialpedagog, engangemang i föreningslivet, litteraturens värld och skrivandet som terapi.

Följ mig

Upptäck mer från Merikas texter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa