Merikas texter

Kategori: Återhämtning

  • En Julhelg för Självreflektion och Lugn

    Att julhelgen inte är som den brukar visst jag tidigt. Äntligen är det slut på alkohol, bråk och kränkningar. Tanken är att jag hoppar över allt vad julen innebär. Strunta i att fira och göra det jag önskat i många år. Kasta mig handlöst in i böckernas värld, skriva, njuta av ensamheten och landa i tystnaden. Det är julefrid! Min ensamhet är självvald med syftet att komma ikapp mig själv. Hämta energi, få möjlighet att reflektera genom skrivandet, möta 2026 med nya perspektiv och infallsvinklar. Som kommer gynna mitt välbefinnande.

    Vaknar innan fem och tittar ut genom fönstret. Det snöar. Inte stor flingor som på Jenny Nyströms julkort, men ändå snöflingor som puddrar marken vit. Kryper tillbaka ner i sängen för att lyssna på Fri från medberoende av Melody Beattie. Detta blir en underbar julafton.

    Någon timme senare sitter jag vid köksbordet. Köksklockan tickar med fasta slag. Kaffetdoften sprider en känsla av hemtrevnad. I morgon kommer sambon hem och vi ska uppmärksamma vår först jul i vårt gemensamma hem. Det plingar till i mobilen. Hjärtar stannar. Tankarna snurrar runt med orkanstyrka. Ångesten skjuter i höjden. Katastroftankarna slåss om att visa upp det värsta scenariot. Pulsen dunkar i huvudet. Suset i öronen gör mig tokig. Svetten rinner ner för nacken. Andetagen kommer stötvis.

    Stopp!!! Vänta lite! Det är bara ett sms. Inget som ska förstöra min julafton. En dag efter mina önskningar och behov. Ett sms som jag inte ens vet vem det är ifrån eller vad som står i det stjäl min energi. Det är bara är någon som vill önska God jul. Inget värre.

    Om nu himlen råkat trilla ner så är det inget jag kan göra något åt. Allt har en mening och syfte. Det finns inga förväntningar på mig eller på att saker ska vara på ett visst sätt, så varför ångesten skjuter i höjden är en gåta. Hoppas kunna få ordning på skallen så jag kan läsa. Ett oönskat arv av Malin Lundskog har blivit en tegelsten trots att den är lättläst med en intressant story, behagligt tempo, språk och längd. Ett annat alternativ är att fortsätta på mina skrivövningar för Bättre hälsa som är hämtade från Jessica Hjerts hemsida.

    Denna julhelg blir en tjuvstart på mitt mål för 2026: Gamla erfarenheter och upplevelser ska inte få förstöra mitt nuvarande liv. Vad denna helg för med sig återstår att se. En sak är säkert jag ska tänka på mig själv, jobba med mina katastroftankar, prioritera mina behov och önskningar. Det innebär att jag inte går med på andras önskningar eller planer om de inte landa skönt i magen. Jag kommer med stor sannolikhet inte alltid vilja samma sak, men valet ska inte ge mig olustkänslor.

    God Jul på er alla vackra själar!

    Foto av Ioana Motoc pu00e5 Pexels.com

  • Att Återfå Energi Genom Skrivandet

    Fyra månaderna sedan jag skrev. Under den tiden har jag knappt författat en enda mening bortsett från korta meddelanden på jobbet. Då ska ni veta att det skrivna ordet är min energikälla och ventil.

    För ett år sedan fick jag ett skov i min ihållande depression. Läkaren gjorde en rehabplan på sex månader. Den innebar två månader på 100% sjukskrivning, två månader på 50% och två månader på 25%. En takt som gjorde att jag än idag inte fungerar fullt ut. Bytte läkare och vårdcentral men de ville göra en egen utredning. Blev erbjuden psykolog stöd. Tackade ja men hörde inget ifrån dem på flera veckor. Där försvann min energi och jag gav upp.

    Heltiden höll i två veckor sedan rasade jag. Var hemma en vecka. Tillbaka och jobbade några veckor och rasade igen. Så höll det på tills arbetsgivaren erbjöd att jag kunde gå ner i tid. Ungefär sammtidigt hörde vårdcentralen av sig och undrade om jag ville ha psykolog stöd. Efter några samtal kändes det som om det började vända. När antalet samtal började närma sig slutet erbjöds jag en digital ångestbehandling.

    Den digitala behandlings formen passar mig. Då kan jag använda det skrivna ordet. Jag fick svara på frågor kring mina rädslor, varför jag är rädd, vad som triggar dem, var jag tror de har sitt ursprung och hur jag ska kunna komma till en acceptans att de finns. Behandlingen har även utökats med inriktning sömn och självmedkänsla. Arbetet har pågått i snart sex månader och det har lösgjort lite mer energi.

    Nu är den lilla extra energi långt ifrån tillräcklig. Trots att jag gått ner i tid, sover bättre rasar jag flera gånger i månaden. Ändå har jag hittat ett läge som ger mig någon form av ett liv. Inte det liv jag vill ha men ett som jag kan förlika mig med. Jag har sparat en del frågor från behandlingen, format om dem till olika skrivövningar. Syftet är att analysera mina rädslor mer ingående. Målet är att aktiviteter ska ge mer energi än de tar.

    Om du som jag är energilös kan en lösning vara att titta närmare på dina rädslor eller om det finns något annat som stjäl din energi. Ingalill Roos har skrivit boken Energitjuvar. Boken ger dig råd kring hur du kan hantera och känner igen personer i din omgivning som suger energi. Misstänker du att din energi försvinner på rädslor, destruktiva tankar m.m. kan du fundera över följande:

    • Vad är en balans mellan arbete och fritid?
    • Vad innebär återhämtning för mig?
    • Vad är det som oroar mig? Vad är jag rädd för? Varför?
    • Hur ser mitt optimala liv ut?
    • Skriv ett brev till dig själv där du tar upp både positiva och negativa sidor. Avsluta med det bästa med att vara du

  • Värme och äventyr: Från Vattenfestival till Dalslands dolda pärlor

    Snart har halva semestern passerat. Ligger raklång på sängen och summerar veckorna. Ja inte ska man klaga på vädret, eller det kanske man ska? Den enorma värmen har givit mig elefantfötter och varje steg har varit som att gå på glödande kol. Smärtan i fötterna har varit så intensiv att jag inte reflekterat över att stortån har fått sig en rejäl smäll. Fenomenet skor har inte funnits på världskartan utan jag har investerat i ett par rosa tofflor.

    Semestern började med vårt årliga besök på Vattenfestivalen i Trollhättan. I tre år i rad har vi varit där. Tre år i rad har det varit kanonväder, på gränsen till för varmt. Hotellrummet hade balkong ut mot gågatan där alla marknadsstånd och foodtrucks stod. En bit bort låg bartältet med liveuppträdande. När den värsta värmen lagt sig satte vi oss på balkongen med ett glas vin och lät festivalstämningen infinna sig. Nu var det inte bara en fördel att ha balkong åt det hållet. Hotellrummet var så varmt att en bastu hade upplevts kall.Trots att både fönster och balkongdörren stod på vid gavel fick vi ingen svalka. Förutom en lagom stor frukostbuffé fanns det en bokhylla där gästerna fick låna eller ta med sig en bok. Givitvis kunde jag inte låta bli att stoppa ner Flickan utan röst av Colleen McCullogh i resväskan.

    Efter tre dagar intensivt festivalfirande åkte vi vidare till Dalsland för betydligt lugnare aktiviteter. Värmen har hållit i sig och för att uppbringa lite svalka har det blivit en del bilturer med AC:n i full gång. En av dagarna hamnade vi i Västra Fågelvik i Värmland. Samhället ligger vid sjön Stora Le som sträker sig mellan Värmland, Dalsland och Ostfold fylke i Norge. Sjön gav en känsla av att vistas vid havet p.g.a sin storlek, klippor och sandstrand. Att byns kyrka låg på en kulle med utsikt över sjön förhöjde bara wow-känslan. Nästa anhalt var bilkyrkogården i Töcksfors. Att gå omkring bland gamla bilvrak gav mig känslan av att befinna mig i en sagovärld. Skogen växte rakt igenom bilar och bussar vilket gav en trollskt intryck. Inte utan att jag tittade lite extra efter nyfikna vättar och troll.

    Har inte badat sedan barnen var små. Vilket var för sådär 10-15 år sedan. Men plötsligt händer det. Även en badkruka som jag stoppar fötterna i sjön för att svalka sig. Bland alla sjöar och tjärn som Dalsland har hittar man alltid en ostörd plats att bada på. Det var en skön känsla att kliva ner i det svala, klara vattnet och att kunna tvätta sig som förr i tiden var en upplevelse i sig.

  • Magiska Öland: En Resedagbok

    Maj andas sitt sista andetag och jag är på Öland. När vi kom fram till stugan tog vi en kvällspromenad för att njuta av solnedgången bakom Borgholms slott. Tyvärr hade jag valt att lämna systemkameran i stugan och missade att föreviga ett magiskt ögonblick.

    Vaknar upp till en klarblå himmel med strålande sol som skänkte värme. Det blev premiär att dricka morgonkaffet utomhus. Inte på balkongen som brukligt utan under ett urgammalt äppelträd ackompajerat till kossornas råmande. Efter en runda med bilen hamnade vi nere i Stora Rörs hamn för en picknick i gräset. Ännu en gång låg systemkameran kvar i stugan och jag gick miste om en bra bild på Ölandsbron. För att sätta pricken över i:et avrundade vi en fantastisk dag med smörgåstårta.

    Ny dag och nya äventyr. Denna gången bar det iväg till Kalmar slott. Och vet ni vad. Systemkameran var med. Gick runt slottet och njöt av den friska vinden. Plötsligt hamnade vi i en bröllopsfotografering. Att ta sig därifrån utan att fastna på bild var ett projekt i sig. Innan ännu en givande dag avslutades åt vi gudomligt goda grekiska biffar i Färjestaden. Med mätta magar tog vi oss en ögon shopping runda. För att samla ihop intryck och tankar kröp jag tidigt i säng i sällskap med Öland brinner av Sigrid Edsenius.

    I morgon går resan rakt igenom landet till västkusten och vår minisemester blir ett minne blott. Under vistelsen har Öland visat sig från sin bästa sida. Bjudit oss på otroliga solnedgångar och fyllt oss med energi.

    Foto av Merika Gustavsson 2025